Sökresultat

Martin Jacobson: Med omnejd 2.2 - 12.5 2019 Vandalorum, Värnamo More info.    

https://www.khm.lu.se/en/article/alumni-martin-jacobson - 2025-09-29

The first issue of the yearbook was published in 1996 and the release have continued every year since then. The yearbook collect texts and pictures from the graduation students. Each year we also make a digital version where works from the school's other students are highlighted. The new one is here now. You find it here.  

https://www.khm.lu.se/en/article/new-yearbook-here - 2025-09-29

ASTRID SVANGREN - Quartz Studio, Turin, Italy her spinning takes place near the mouth I see what I eat I eat what I see It is an eating that is about risk January 23 – March 23, 2019 Wednesday, January 23, 2019, at 6:30 pm More info: http://www.quartzstudio.net/

https://www.khm.lu.se/en/article/alumni-astrid-svangren - 2025-09-29

Tail and HeadsCurators: Viktorija Damerell and Ona Juciūtė2019.02.15-03.3115 February to 31 March 2019 CAC South HallArtists: Signe Boe and Marie Raffn, Viktorija Damerell, Charlie Fegan, Hannah Fitz, Jan Hüskes, Ona Juciūtė, Brigita Mikalauskaitė, Francesco Palombi, John Ryaner, Bob van der Walhttp://www.cac.lt/en/exhibitions/future/9519

https://www.khm.lu.se/en/article/alumni-marie-raffn-3 - 2025-09-29

Alumni: Lavinia Jannesson As I was standing watch on the hill, I thought I saw the forest begin to move Pannrummet, Galleri Konstepidemin Konstepidemins Väg 6 41314 Göteborg 9.2–3.3 2019 www.laviniajannesson.com

https://www.khm.lu.se/en/article/alumni-lavinia-jannesson - 2025-09-29

Forlaget Gestus invites you to a site-specific installation at The Theatre Academy in Helsinki with the upcoming Danish artist Marie Raffn. Over three days Raffn will be working with developing a choreographed language that transverses the semiological universes of dance, music and gymnastics in one of the biggest dance studios at TeaK. During the exhibition she will be collaborating with two danc

https://www.khm.lu.se/en/article/alumni-marie-raffn-4 - 2025-09-29

Prof. Mary Higby Schweitzer is without doubt the foremost scientist in the field of molecular palaeobiology. Over the last two decades, she has developed detailed protocols to extract, recover and characterize ancient proteinaceous matter. Additionally, she has been able to demonstrate that collagenous sequences obtained from Late Cretaceous dinosaurs closely match those of extant birds, and as su

https://www.geology.lu.se/article/prof-mary-h-schweitzer-nominated-honorary-doctor-lund-university - 2025-09-29

Our Master Programme in Geology (start 31st of August) will be open for late applications from the 6th of April to the 31st of May: https://www.lunduniversity.lu.se/lubas/i-uoh-lu-NAGEL-BERG https://www.lunduniversity.lu.se/lubas/i-uoh-lu-NAGEL-BIGE https://www.lunduniversity.lu.se/lubas/i-uoh-lu-NAGEL-KVRT

https://www.geology.lu.se/article/our-master-programme-geology-start-31st-august-will-be-open-late-applications-6th-april-31st-may - 2025-09-29

Dr. John Cherry received the world's most prestigious water award, the Stockholm Water Prize for his lifelong contributions to groundwater science, education, practice and for translating his well-earned stature into a passionate and highly effective advocacy for groundwater science.    Please see the live video announcement from Sweden by the Stockholm International Water Institute (SIWI) and a v

https://www.geology.lu.se/article/first-time-groundwater-researcher-receives-stockholm-water-price - 2025-09-29

https://www.geology.lu.se/article/graduation-speech-faculty-leadership - 2025-09-29

De senaste 50 åren har vattnet i sjöar och vattendrag blivit mycket brunare. Den så kallade brunifieringen påverkar såväl produktionen av dricksvatten som livet i sjöarna negativt. Dessutom går ekonomiska värden upp i rök när sjöarna inte längre lockar att bada i. Om ingenting görs kommer vattnet sannolikt att bli ännu brunare – men det finns hopp. Mot bakgrund av en ny studie pekar forskare från

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/atgarder-i-skogen-kan-forhindra-att-sjoar-blir-brunare - 2025-09-29

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en ökad biologisk mångfald, uppstod. Den nya upptäckten kan också bidra till förståelsen för hur vi kan tackla den pågående globala uppvärmningen på jorden om

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gigantisk-asteroidkollision-skapade-okad-biologisk-mangfald-pa-jorden - 2025-09-29

I en ny studie presenterar forskare vid Lunds universitet en teknik för skridskoåkning som är mer energieffektiv än den traditionella skärtekniken. Genom att åka i bågar kan ishockeyspelare ta sig fram lika fort men göra av med mindre energi. Författarna menar att upptäckten på sikt kan leda till bättre prestationer på isen, genom att spelarna orkar mer. Studien, som nu publiceras i den vetenskapl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-analyserat-alternativ-akteknik-som-kan-revolutionera-ishockeyn - 2025-09-29

En internationell forskargrupp har upptäckt en ny exoplanet 30 ljusår från jorden. Astronomer från Lunds universitet har spelat en viktig roll i arbetet genom att kartlägga den gåtfulla himlakroppens ursprung. Deras analyser visar att exoplaneten har bildats på ett extremt ovanligt sätt, något som fått forskarvärlden att ompröva vedertagna teorier för planetbildning. Upptäckten, som nu presenteras

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-nyupptackt-exoplanets-unika-ursprung - 2025-09-29

I en ny internationell studie identifierar forskare kritiska marina områden på jorden. Det är första gången som forskarvärlden tar ett globalt grepp på marina konfliktzoner där mänsklig verksamhet påverkar valar, havssköldpaddor, fiskar och fåglar som lever till havs. – Vi vill att studien ska bidra till en global policy för hur vi använder våra hav. Vi har tagit fram ett instrument för att hjälpa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forsta-globala-kartlaggningen-av-marina-konfliktzoner - 2025-09-29

Kemiprofessor Kenneth Wärnmark och fysikprofessor Torsten Åkesson får anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att driva tunga projekt inom solcellsutveckling och mörk materia. Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, får 35 miljoner kronor för att undersöka hur järnmolekyler kan användas i utvecklingen av solceller och solbränsle. Forskningen syftar till att ersätta dagens

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-far-mangmiljonanslag-fran-wallenberg-stiftelse - 2025-09-29

Har trutar och måsar en inbyggd autopilot som kontrollerar deras flygning och avgör höjd och landning? Ja, svarar forskare i en ny studie som involverat universitet i fyra europeiska länder. Nervceller i fåglarnas synorgan och hjärna identifierar och tolkar det optiska flödet. På så vis upplever de hur olika objekt under dem rör sig mot dem och kan avgöra avståndet till marken när de flyger på rel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/autopilot-hjalper-faglar-att-landa - 2025-09-29

Månsken eller inte har stor betydelse för när flyttfåglar ger sig iväg söderut på hösten. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. Tillsammans med kollegor vid biologiska institutionen i Lund har Gabriel Norevik studerat nattskärror (Caprimulgus europaeus) och hur måncykeln och skenet från månen påverkar när fåglarna lyfter för sin tre månader långa flytt till områden söder om Sahara. Med hjä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manen-avgor-nar-flyttfaglar-lyfter - 2025-09-29

En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat. Studien har undersökt två så kallade ekosystemtjänster som har stor betydelse för vår matproduktion. Det handlar om pollination av grödor samt om naturlig biologisk kontroll av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologisk-mangfald-ger-storre-skordar - 2025-09-29

De arktiska områdena har under årtusenden lagrat stora mänger kol i marken. En ny internationell studie publicerad i Nature Climate Change visar dock att dessa permafrostområden går mot ett skifte. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp. Tillförseln av koldioxid till atmosfären riskerar dessutom att öka markant med upp till 41 procent om vi inte lyckas broms

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-berakningar-visar-pa-skifte-i-den-arktiska-kolbalansen - 2025-09-29